Jag var till läkaren idag. 🙂
Är så glad att jag klarade att åka dit. Eftersom jag ägnade morgonen åt att spy tills det kändes som att jag skulle kvävas, med min dotter som mycket fascinerad publik, så var jag helt tom i magen och tänkte att ja ja, det finns i alla fall inget mer som kan komma upp. Så då åkte jag. Fast först duschade jag och det var nog första gången jag duschade utan att spy sedan nyår tror jag. 🙂
D körde och jag satt bredvid med en spypåse beredd, för man vet aldrig hur mycket magsaft som hunnit produceras den senaste halvtimmen liksom…

På vägen hem var jag smått euforisk. Dels för att jag hade klarat det, men också för att det var så underbart att komma ut!!! Åhhh vad härligt det var att få luft, dagsljus (nåja… med det här vädret kan det väl knappast kallas dagsljus) och att känna sig som en människa igen för en stund.

Jag har suttit och kollat på gamla bilder de senaste dagarna, bilder på E när hon var liten. Det känns overkligt att hon varit så liten men jag lyckades i alla fall känna lite bebislängtan. 🙂 Ibland blir jag t.o.m. lite pirrig i magen när jag tänker på att vi ska få en liten bebis igen. Fast rätt ofta blir pirret tystat av hulkningar…

Jag saknar mitt liv. Saknar att må bra. Och jag längtar efter pyret.

Och så håller jag tummarna idag, för en kompis skull. *hoppas hoppas*

Annonser