Hela jag är svullen känns det som. 😦
Igår provade jag mina ringar (förlovnings- och vigselringarna), jag har inte haft dem på mig på några veckor eftersom vi badat varje dag och jag är så rädd att tappa dem i vattnet, men de gick inte på alls nu. På vänsterhanden gick de på till knogen och på högerhanden kom de inte ens så långt. Händerna är kraftlösa och svullna, jag kan knappt knyta händerna ordentligt och om jag väl lyckas med det så fastnar alltid långfingret i kramp så att jag inte kan räta ut det igen. Jag är urless på att inte ha ordentlig känsel i fingrarna, de känns bedövade och domnade hela tiden. Jag kan varken göra saker som kräver lite styrka (skruva upp korkar till exempel) eller sådant som kräver lite finmotorik (som att knyta upp knutar). Ibland får D hjälpa mig att knäppa / knäppa upp behån och igår fick en kompis hjälpa mig skriva inhandlingslista för jag kan inte hålla i en penna ordentligt. Skönt att det inte är så långt kvar nu!
Fötterna är också svullna. Det stör mig mindre, det enda problemet är att jag bara har ett par skor jag kan ha. Ett par sandaler, alla andra är för trånga. Mina vanliga skor får jag inte ens i fötterna i. Får hoppas att det inte blir alltför kallt och blött att gå runt i mina, numer ganska slitna, sandaler. *s*
Om det blir något mer barn för oss i framtiden så ska jag inte vara så här överviktig. Det är tungt! Under graviditeten med E gick jag ner i vikt istället för upp men denna gång har jag gått upp 9 kg. 😦 Suck och stön! Inte för att det är så mycket, men jag har ju redan massa extrakilon att bära på.
Undrar vad jag hade vägt idag om jag inte hade blivit gravid… då hade jag ju opererats där i januari och hade säkert gått ner minst 30 kg vid det här laget. Jag är i alla fall jätteglad att operationen fick skjutas upp av en så underbar anledning, men nu är det som sagt tungt. Operation hösten 2009 kanske? Vi får se hur länge jag ammar…
Idag tog jag mig i kragen och skrev förlossningsbrevet. Det känns skönt att ha det gjort. Jag fick fram det jag ville ha sagt och det blev bara en sida så jag är nöjd.
Någon BB-väska kommer jag inte packa förrän det är dags att åka, det skulle bara kännas fånigt att ha en färdigpackad väska stående i veckor. Så bråttom iväg lär det ju inte bli att man inte hinner packa. 🙂 (Och om det skulle hända är det ju ingen katastrof då heller, bara att maken åker hem och hämtar grejerna när förlossningen är över.)
Inför förra förlossningen hade vi tänkt spela in en cd med musik att ta med, men det blev aldrig av. E kom ju 2½ vecka tidigt också. Jag tänkte vi skulle göra ett nytt försök denna gång. Fast denna gång blir det nog musik i mp3-format, men då måste vi skaffa högtalare till mp3-spelaren också. Jag har ingen aning om ifall jag kommer uppskatta att ha musik på men det vore trevligt att ha möjligheten.
Vi tränar profylax varje dag. 😀 Bara några minuter, men det känns som att det räcker. Jag har läst en bok om psykoprofylax (Innan du föder av Anna Wilsby) och även sett hennes tränings-dvd. Kanonbok verkligen! Har även läst det mesta av boken Att föda av Gudrun Abascal, den är också bra men gav mig inte alls lika mycket och den är framförallt inte lika konkret som Wilsbys bok. Inför förra förlossningen förberedde jag mig inte alls och det var ingen vidare bra strategi. Nu känner jag mig lugn och förberedd inför förlossningen. 😀
D står fast vid sin gissning att förlossningen blir 17:e, jag trodde ju på 14:e men har ändrat mig till 20:e. Det känns som lillkillen trivs i magen och tänker stanna ett tag till… Hmm, blir det 23:e augusti eller därefter så blir bebis en jungfru istället för ett lejon och det kunde ju vara trevligt förstås. *s* Man får se det positivt. 😀