Hela jag är svullen känns det som. 😦
Igår provade jag mina ringar (förlovnings- och vigselringarna), jag har inte haft dem på mig på några veckor eftersom vi badat varje dag och jag är så rädd att tappa dem i vattnet, men de gick inte på alls nu. På vänsterhanden gick de på till knogen och på högerhanden kom de inte ens så långt. Händerna är kraftlösa och svullna, jag kan knappt knyta händerna ordentligt och om jag väl lyckas med det så fastnar alltid långfingret i kramp så att jag inte kan räta ut det igen. Jag är urless på att inte ha ordentlig känsel i fingrarna, de känns bedövade och domnade hela tiden. Jag kan varken göra saker som kräver lite styrka (skruva upp korkar till exempel) eller sådant som kräver lite finmotorik (som att knyta upp knutar). Ibland får D hjälpa mig att knäppa / knäppa upp behån och igår fick en kompis hjälpa mig skriva inhandlingslista för jag kan inte hålla i en penna ordentligt. Skönt att det inte är så långt kvar nu!

Fötterna är också svullna. Det stör mig mindre, det enda problemet är att jag bara har ett par skor jag kan ha. Ett par sandaler, alla andra är för trånga. Mina vanliga skor får jag inte ens i fötterna i. Får hoppas att det inte blir alltför kallt och blött att gå runt i mina, numer ganska slitna, sandaler. *s*

Om det blir något mer barn för oss i framtiden så ska jag inte vara så här överviktig. Det är tungt! Under graviditeten med E gick jag ner i vikt istället för upp men denna gång har jag gått upp 9 kg.  😦   Suck och stön! Inte för att det är så mycket, men jag har ju redan massa extrakilon att bära på.
Undrar vad jag hade vägt idag om jag inte hade blivit gravid… då hade jag ju opererats där i januari och hade säkert gått ner minst 30 kg vid det här laget. Jag är i alla fall jätteglad att operationen fick skjutas upp av en så underbar anledning, men nu är det som sagt tungt. Operation hösten 2009 kanske? Vi får se hur länge jag ammar…

Idag tog jag mig i kragen och skrev förlossningsbrevet. Det känns skönt att ha det gjort. Jag fick fram det jag ville ha sagt och det blev bara en sida så jag är nöjd.
Någon BB-väska kommer jag inte packa förrän det är dags att åka, det skulle bara kännas fånigt att ha en färdigpackad väska stående i veckor. Så bråttom iväg lär det ju inte bli att man inte hinner packa. 🙂 (Och om det skulle hända är det ju ingen katastrof då heller, bara att maken åker hem och hämtar grejerna när förlossningen är över.)

Inför förra förlossningen hade vi tänkt spela in en cd med musik att ta med, men det blev aldrig av. E kom ju 2½ vecka tidigt också. Jag tänkte vi skulle göra ett nytt försök denna gång. Fast denna gång blir det nog musik i mp3-format, men då måste vi skaffa högtalare till mp3-spelaren också. Jag har ingen aning om ifall jag kommer uppskatta att ha musik på men det vore trevligt att ha möjligheten.

Vi tränar profylax varje dag. 😀  Bara några minuter, men det känns som att det räcker. Jag har läst en bok om psykoprofylax (Innan du föder av Anna Wilsby) och även sett hennes tränings-dvd. Kanonbok verkligen! Har även läst det mesta av boken Att föda av Gudrun Abascal, den är också bra men gav mig inte alls lika mycket och den är framförallt inte lika konkret som Wilsbys bok. Inför förra förlossningen förberedde jag mig inte alls och det var ingen vidare bra strategi. Nu känner jag mig lugn och förberedd inför förlossningen. 😀

D står fast vid sin gissning att förlossningen blir 17:e, jag trodde ju på 14:e men har ändrat mig till 20:e. Det känns som lillkillen trivs i magen och tänker stanna ett tag till… Hmm, blir det 23:e augusti eller därefter så blir bebis en jungfru istället för ett lejon och det kunde ju vara trevligt förstås. *s* Man får se det positivt. 😀

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Jag bantar inte nu utan äter som vanligt. Jag väger ca 2 kg mindre än jag gjorde vid provtagningarna så jag har ju gått upp lite igen sedan pre-op-dieten, men det gör mig inget… Ska börja byta ut något mål när jag fått en op-tid.
Operationen känns overklig och långt borta nu. Känns overkligt att det faktiskt ska bli av… jag tänker att det säkert blir uppskjutet nästa gång med.

Det är så varmt och kvavt! 30 grader i skuggan både igår och idag. Jag gillar värme… fast inte när jag måste röra på mig… och helst inte kvav fuktig värme med åska i luften som gör att mitt huvud nästan sprängs. Men annars gillar jag det.
Fast… vilken skillnad det är mot förra sommaren. Då var jag 20 kg lättare än nu… det är enorm skillnad. Jag gläder mig så åt att det här blir sista sommaren så här överviktig! Nästa sommar är jag förhoppningsvis bara småmullig… 🙂

Lillfian har hög feber. 😦 39,5. Tycker så synd om henne. Min lilla älskling… Hon har inte varit i solen knappt och absolut inte bränt sig, så jag vet inte varför hon har sådan feber. Misstänker att det kan ha samband med att hon fick springa genom vattenspridarens kalla vatten igår på mormors tomt. (Mormor var oskyldig, det var vi som köpte och tog med vattenspridaren… det är ju så varmt och vi tänkte att hon skulle tycka det var roligt… vilket hon tyckte.) Hoppas hoppas hoppas att hon slipper förkylning bara. Håller tummarna för att febern är borta imorgon.

Operationsplaneraren ringde tillbaks till mig nu i eftermiddag efter att hon har pratat med kirurgen. De vill inte operera när jag blivit förkyld så tätt inpå operationen.
Prata om att luften gick ur mig. Känner mig smått handlingsförlamad just nu. Jag som var så inställd…  allting var så planerat… nu känner jag mig helt nollställd. Allting har ju kretsat kring denna operation så länge och nu… Jag känner mig som en urkramad disktrasa.De sa att de kunde försöka sätta upp mig för operation direkt i september när de börjar operera igen, men jag sa att när jag ändå måste vänta så länge så kan jag lika gärna vänta 2-3 månader till och få en operation med titthål.

Skit. Varför åkte jag inte till mamma när maken kom hem förkyld? Så j-a korkat att tro att jag skulle klara mig från att bli smittad.

Har verkligen försökt kurera mig idag. Sovit, ätit en hel stor vitlöksklyfta, druckit citronvatten och apelsinvatten, druckit te gjort på timjan, med honung i, ätit Strepsils för det ska vara antiseptiskt. Och maken köpte svindyr örtmedicin på hälsokosten… Till ingen nytta. Men jag tänker skippa whiskyn. Spelar ju ingen roll nu liksom.

Prata om antiklimax. Skit.

Nej nej nej neeeeeeeeeeeeej! Skit skit skit. Jag är förkyld. 😦 😦 😦
Kände inget inatt när jag skrev förra inlägget men när jag vaknade imorse var jag förkyld. Har inte jätteont i halsen, men det känns som att det är på gång. Har pratat med sjukhuset och de lät inte direkt positiva. De opererar inte om jag inte är helt frisk. Det är en sådan stor operation så man får inte vara nedsatt innan. Helst skulle man vara frisk hela veckan innan operationen så att man säkert inte får någon eftersläntrande hosta. Skit också!!!

Jag har ätit massa vitlök och jag tar ju redan vitamintabletter. Ikväll ska maken hämta en flaska whisky hos en kompis, ska ta ett par huttar. *urk* Jag ska ta och koka te på timjan och dricka med honung och citron i. Och så ska jag dricka massa vatten och sova. Jag har Strepsils hemma så det ska jag ta också. Maken är på jobbet nu men ska skynda sig hem för att ta dottern så att jag kan sova sova sova.

Jag ska verkligen försöka kurera mig och hoppas att jag blir frisk innan veckan är slut. Håll tummarna är ni snälla!
Jag försöker trösta mig med att om det inte blir operation nu så är det inte meningen. Då är det meningen att det ska bli med titthål om ett halvår istället. Men just nu känns det ganska pissigt… är ju så inställd på operation nu.

Jaja, jag kan inte göra så mycket mer. Bara att vänta och se.

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll: